Myrorna har en konstig effekt på mig, jag liksom smyger runt och kikar, och så fort jag ser ett potentiellt fynd så roffar jag åt mig det som att någon genast skulle ta det om inte jag gjorde det. Idag fick jag syn på något som gjorde mig helt svettig av fyndkänsla. Det var en liten samling Kockums emaljgods, en liten kastrull, en gryta som saknade lock och en mjölkkanna. Mjölkkannan fick följa med mig hem!
Visst matchar våra gräddgula hus med gröna balkonger fint mot kannan?
Den ska få stå hemma hos mig som ett litet konstverk, hade jag tänkt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar