söndag 31 juli 2011

fotografier, galetter och döda jeans

Här om dagen promenerade jag och Andreas till fotografiska.

 Vid sergels torg hade det samlats massvis med människor. Det var några ungdomsförbund som var där och pratade om att det som hände på Utöya inte skulle stoppa dem i deras arbete.

 Vackra stockholm. När jag tog den här bilden vrålade jag hela tiden att Andreas fick vara kjolansvarig för det blåste så mycket att min kjol lyfte.

 Väl framme vid fotografiska. Inte för att vara sådan, men ser inte skulpturen ut som en frukt som bajsar?

 När vi hade sett allt som gick att se, så gick vi ut igen. Så klart.

 Fotografiskastickers.

Vi letade efter ett matställe. Först övervägde vi detta ställe varifrån det strömmade vacker musik och man hade utsikt över skärgården. Men när vi såg att det bara var vegetarisk mat så sa jag "Screw this!" och vi gick vidare. 

 Jag hittade en butik med snygga retro kökshanddukar. Kökshanddukar är nog en av mina passioner i livet.

 Såg massvis av harar!

Innan  vi steg in vid Creperie fyra knop och åt billiga galetter med fransk korv så såg vi denna bil. I den färdas jeansen när de dött!

onsdag 27 juli 2011

Om man får välja vad som helst.

När jag var nio fanns inget så flashigt som bloggar, istället skrev man dagbok. Min hette Karin (jag älskade namnet Karin när jag var liten), den såg ut så här:

 Rosa och med doft!

I min dagbok skrev jag allt möjligt om mina funderingar och saker som hände i skolan. Roligaste tycker jag detta var:
1996 April Torsdag: "Jag har fyllt nio år och får välja vad som helst i present utom en docka eller nalle. Vad ska jag ta?"
1996 April Söndag kväll: "Jag önskar mig en mössa som bara mina fötter syns om jag har den på mig. Så här ska den se ut."

söndag 24 juli 2011

Telefonplan.


På lördagskvällen gick vi och såg på Simons band Allvaret.
Detta är då jag iförd ny klänning för tillfället!

 Jag har även blivit med klocka! Det var så länge sedan jag hade en klocka så jag minns knappt. Andreas sa att den såg ut att komma från 1800-talet, men det är ju sådant jag gillar.

 Vi begav oss till Landet, mysigt pytteställe vid Telefonplan.

Sedan spelade Allvaret allvarligt värre och det var väl passande med tanke på allt hemskt som hänt på senaste tid.

Liten update.

Just nu sitter jag och är lite småhungrig. Det beror på att det är något fel på havregrynen i det här huset! Igår när jag skulle göra gröt på dem så blev gröten som ett grått flytande lim. Eftersom jag inte ville upprepa misstaget imorse så åt jag en redig frukost bestående av en skål cornflakes med mjölk och en skål med chips.

Funderar på vart jag ska resa här näst. Jag och Andreas är ju inne på svennebanan-Thailand under jullovet. För jag vill shoppa billigt, äta en lyxmiddag för 70 spänn, sy upp kläder och ligga på en strand med en drink i form av en ananas. Men det är ju massor av andra ställen jag vill till också. Ibland får jag sådan längtan tillbaka till New York. Sedan finns ju Tokyo också. Och mitt i allt detta så finns min tand. Den har ilat sedan i Juni och antagligen borde lagning av den vara prio ett. Jag brukar låta bli att tänka på det bara.

lördag 23 juli 2011

segling

Nu har jag varit och seglat ett par dagar med pappa, Kicki, Joel, Cannelle och Andreas. Vi hade strålande väder, förutom igår och inatt då det åskade så mycket att jag var på väg av båten ett par gånger. Pappa hade ju så pedagogiskt förklarat att slår blixten ner i masten så går det hål i botten och båten sjunker blixtsnabbt. 

 Vi började vår resa i vackra Trosa.

 Inte visste jag att Trosa var så otroligt fint! 
Om det inte låg långt åt skogen skulle jag kanske kunna tänka mig att flytta dit.

 Vi var fyra peppa personer som åt korv och glass i två timmar innan pappa behagade komma med båten.

 Klorofyll!

Vi lärde oss att Trosas slogan är "Världens Ände", vilket inte lät så jättepositivt. 

 Andreas hittade en egen liten båt och körde iväg i.

 Här är vi på någon ö och grillar lax.

 Så vackert i Stockholms skärgård!
 
Joel och Cannelle

Dagen därpå började med viss dramatik. En väldigt viktig tamp hade åkt upp i masten. Andreas anmälde sig frivillig att bli upphissad i masten för att hämta ner den igen!

16 meter upp och en skräckslagen Linn på marken, men tampen kom ner!

Smilla var vår båtsman. Låg lite här och var där det fanns utrymme.

Jag blir alltid så imponerad över Cannelle, hon pratar franska, flamländska, engelska och svenska. Hon och Joel träffades när de pluggade italienska ihop i Italien.

 Dessa solisar hade jag fått gratis dagen innan vi åkte, och dagen vi åkte hem så tappade jag dem på bussen. Typiskt, de var ju så bra! Och gratis.

Pappa var sjökapten. "Skota hem!" "Dra i vinschen!" "Släpp lite på focken!"
Han kan sina saker.

Pappa och Kicki.

 Joel och Cannelle ligger däckade där i aktern.

 Mästerfiskaren Andreas fångade en abborre!

 Cannelle fick en lektion i hur man rensar fisk!

 Resan avslutades där den påbörjades, i Trosa. Med en otroligt god sallad och en otroligt smutsig Linn. Och det var den seglatsen!

måndag 18 juli 2011

Blåbär

 
Här om dagen var jag och Elinor ute och plockade blåbär. Här ser ni blåbäret självt!


 
Jag var väldigt förvånad över hur kul det var. Det var kanske precis det jag behövde just då, lite som terapi. Plocka plocka plocka, tillslut har du så mycket att det blir en paj som alla kan berömma dig för!

Men jag är ändå glad att jag inte är en sådan där Thailandsk bärplockare som måste plocka 40 liter om dagen. Herre gud vilket jobb!

Vi firar Joel

 Här om dagen firade vi att Joel hade fyllt 26. Helen blåste lite såpbubblor som Jeff fick jaga.

Sedan ville visst Leo också vara med och jaga. (Ja det är ungefär sådant här min familj pysslar med när vi ses).

 Cannelle fick testa.

 Vi åt middag förstås, men en tårta är ju roligare att titta på.

Helen och hennes bebis.

onsdag 13 juli 2011

den bästa sommaren och lömska Leila

Jag sitter och lyssnar på the Four Tops och dricker te och äter Aakkoset. Nyss såg jag på Den Bästa Sommaren med Helen. Herre gud, vilken bra film det är! Jag och Helen garvade tills vi höll på att dö. Speciellt kul var det när lilla killen säger till Kjell Bergström att han ska bli jurist när han blir stor och Kjell Bergström vrålar "Måste ni vara så himla märkvärdiga hela tiden?! Duger inte ett vanligt jobb?!"

Sedan tittade vi på Leila bakar och då garvade vi också massor, mest när hon smakade av marängsmeten och mumlade  "I löööv meerääng" på svengelska. Plus att hon alltid ska se så himla lömsk ut den där Leila. Hon säger ett skämt och tittar sedan lömskt in i kameran. Undra vad det betyder? Jag glömmer aldrig när hon var hemma hos Marie Serneholt och lagade mat åt henne, i något annat program. Leila bad Marie klippa ner lite rosmarin i maten, Marie började klippa och direkt skriker Leila "LITE sa jag!" som till ett litet barn.

tisdag 12 juli 2011

välkommen in

Om jag någon gång ska bo i ett hus, vilket i och för sig inte känns jättetroligt, så ska jag bo i Vaxholm. Där ser nämligen alla hus ut som villa villekulla. I söndags tog jag och Andreas en liten sväng förbi och åt strömming med potatismos, och förstås hus-huntade!

 Detta hus var väl kanske inte det vackraste, men det hade en intressant färg. Nästan självlysande!

 Vem vill inte ha en kupol på sitt hus?
 Klängrosor, det ska jag definitivt ha!
Favorithuset!

måndag 11 juli 2011

Packningsdrömmen

När jag var 19 åkte jag till New York och pluggade engelska där under hösten. Efter det så är det en sak som har förföljt mig, nämligen en dröm. Genast när jag kom hem till Sverige igen så började jag drömma en dröm om att jag packar och packar i panik. Jag har ett helt hem som ska få plats i en pytteliten resväska, och jag måste ha med mig allt, för sedan reser vi och är sakerna inte nerpackade får jag aldrig se dem igen.

I natt var det dags igen. Jag hade bott i ett land och så var det dags att flytta hem igen. En enda resväska hade jag att packa i, och i den började jag ösa ner böcker från en hel bokhylla. När resväskan var nästan full och jag insåg att jag inte ens hade börjat packa ner garderoben än så fick jag panik och började packa i massor av svarta sopsäckar. Jag insåg då att jag skulle få betala massor av pengar för extra bagage och övervikt på flygplatsen och drabbades av panik.

Den här drömmen alltså, vad betyder den?

lördag 9 juli 2011

Vi byggde ett land av korthus

Igår var liksom dagen då jag kom tillbaka till Stockholm på riktigt. Så här såg det ut:

 Vi var i Galärparken och såg på Emil Jensen. Finaste låten var Så får du mig ändå.

 Solen stekte ner, det var 30 grader varmt och vi åt maxhamburgare. Det var sjukt blandad publik, på första parkett satt pensionärer och i gräset barnfamiljer och ungdomar.

 Simon lånade Carros solisar. Carro ser cool ut i dem, men Simon blev jag lite rädd för. På honom blev det plötsligt massmördarglasögon.

 Jag såg en mamma som transporterade sina barn på ett groteskt sätt.

Jag hade valt rosévinet i finast box och det plockades fram efter konsertens slut.

 Sedan bar det av bortåt Eva, som bor vid gärdet. Hon hade Hejdå-fest eftersom hon drar och pluggar i Singapore om tio dagar. Simon och Andreas tog en liten paus på vägen dit.

Eh ja, och detta är den sista bilden jag lyckades knäppa. Vi är på Evas fest och alla är ute och får benen uppätna av mygg och det är alldeles varmt och ljust, mitt i natten.