tisdag 27 maj 2014

att lämna charmen på jobbet


Hej bloggis! Här ligger jag på soffan och samlar dubbelhakor. Exakt så som jag ligger på bilderna ligger jag 90% av tiden när jag bloggar eller slappar hemma. Med simmiga trötta ögon och datorn på magen.

Idag har jag jobbat 9-19, och imorgon blir det kvart i tio till 19. Jag blir så trött i kroppen av det. Dessutom har jag ibland börjat få svullna anklar så att jag lägger upp fötterna på en kudde när jag kommer hem, vilket känns extremt ungdomligt och hett. Tror det är en blandning av värmen (som nu tyvärr har lämnat oss) och av att stå upp exakt hela dagen. Jag är inte direkt personen som investerar i ergonomiska foträta skor heller, vilket jag lär få ångra när jag blir äldre. 

Tänker på detta med att när jag kommer hem efter en sådan här megajobbdag så brukar jag oftast kollapsa, man är så trött i både kroppen och hjärnan. Mitt charmiga jag lämnar jag kvar på jobbet, där tvingar jag mig själv att ge energi i allt jag gör. På jobbet är jag alltid positiv och det gör att jag faktiskt har väldigt kul där, oavsett hur dagen ser ut. Jag plockar liksom fram mitt gladaste jag och kör på no matter what. Men myntets baksida är att när jag kommer hem så ser jag det som en ursäkt att bara släppa på allt och bli en degande eremit, ibland går det så långt att jag knappt orkar svara när Andreas pratar med mig. Nä,usch vad hemskt det låter! Jag måste kanske skärpa mig lite och ta fram mitt charmiga jag lite då och då här hemma också.

torsdag 22 maj 2014

en torsdag i livet

När jag klev upp klockan nio imorse så strålade solen in genom glipan i rullgardinen. Termometern visade redan på 23 grader och jag skulle vara ledig hela dagen. Så man kan säga att jag vaknade glad idag.

Den här tiden är magisk, men det skriver jag ju jämt på bloggen. Jag älskar årstiderna och speciellt nu, när man har så mycket sommar och härligheter att se fram emot. Vi åker till italien i Juli, bara det känns helt fantastiskt. Och tre veckors ledighet och Elinors bröllop väntar innan dess.

Efter frukost och paketupphämtning av UPS (skickade tillbaka skorna som jag beställde, de var superdupersmå) så åkte jag direkt till jobbet och provade kläder. Vi har nämligen kommit trea i en tävling (åtta i sverige) och då fick man välja lite kläder som vinst. Jag valde en t-shirt, leopardbrallor och två klänningar.

Leopardbyxorna var lite av ett wild card då jag inte brukar ha byxor typ alls. När jag drog på dem hemma innan jag skulle gå på min vanliga podcastpromenad så kändes det som att jag skulle dra ut i pyjamas. Exakt så! Kände mig urdum. Tror jag måste gå in dem först innan jag tar dem för en sväng på stan.

Efter promenaden så gick jag och röstade. Det får ni förresten inte glömma bort att göra. Megaviktigt! 

Japp och på kvällen åt jag pastasallad med Andreas med de godaste små körsbärskvisttomaterna jag någonsin smakat. Och sedan såg jag på Million Dollar Listing vilket alltid är bra och åt chips med holidaydipp och det kan man ju inte heller klaga på.

måndag 19 maj 2014

egobert

 Ibland undrar jag lite hur ego man får vara i den här bekräftelsetörstande tiden vi lever i. Säljer vi ut oss totalt för likes? Ibland när en vän lägger upp en bild på sig själv så tar det emot att klicka "like" för jag vill ju skriva "förresten, du är inte bara snygg, du är även smart, rolig, otroligt härlig, häftig och snäll." Det är ju det man gillar hos sina vänner, det är ju därför man har valt dem in i sitt liv.

Med det sagt, så är det inte heller så lätt att veta om man ska lägga ut selfies på sig själv. Men jag tycker själv om att titta in i ögonen på den som skriver bloggen jag läser och känna att den "pratar" till mig. Även att inspireras av andras stil är ju härligt. Igår kände jag mig lite extra fin, när jag tog på mig min vita somriga spetsklänning, klackar och sminkade mig extra noga för Andreas farmors 80års kalas. Så jag tog några selfies att plocka fram på dagar då håret ligger som stripor och finnarna har förklarat krig mot mig.

Både jag och Andreas brännskadade oss när vi skulle få till lockigt burr av mitt hår. Egentligen skulle det bli en övning inför en frisyr jag tänkte ha på Elinors bröllop, men det sket sig ju totalt. Jag. Kan. Inte. Göra. Flätor. Eller. Ens. En. Jäkla. Knut!
Så jag satte upp mitt lockiga hår i en tofs på sidan av huvudet och det blev ju fint det med!

söndag 18 maj 2014

not another balkong make over


 Det har ju blivit lite av en tradition att jag visar på bloggen när jag kittar balkongen för kommande säsong. Idag var det en helt fantastisk försommardag, så då kände jag att det var dags att göra sig av med de slokande påskliljorna i balkonglådan.

Älskar verkligen att ha ett gäng nya blommor, planteringshandskar, krukor och jord framför mig. En enkel grej som ger utlopp för kreativitet och som skänker en sort sinnesharmoni. Jag tänker alltid på att nu har jag hela sommaren framför mig, nästa gång jag gör detta är det höst och det är ljung som jag har i händerna. Sedan sjunger jag "Ít´s the ciiiircle of liiiiife!!!" så det ekar ut över hela grannskapet.

Den här gången blev det en melerad pelargon och plättar i luften i balkonglådan.

Minipenseér är så söta tycker jag.

Årets nykomling är en tomatplanta! Ska bli riktigt spännande att se om jag kan odla något ätbart. Det vore ju så kul! I den lilla krukan intill växer en liten lönn som hade slagit rot i balkonglådan när jag plockade ur ljungen i våras.

lördag 17 maj 2014

Phil´s problemtyngda burger

Idag hade jag och Andreas en dag då vi strosade runt i solen på Kungsholmen. När det blev lunchdags så bestämde vi oss för att ta take away från det nyöppnade hypeade hamburgerstället, det som sägs kunna tävla med Flippin', nämligen Phil´s Burger på Fleminggatan 49. När vi kom in på stället så blev jag först lite förvånad över priserna. En hamburgare går loss på en hundring, ska du sedan ha pommes och cola till så blir det ytterligare 70 kronor. 170 kronor för en hel meny alltså. Lite väl dyrt för snabbmat i avskalad miljö tyckte jag, men tänkte "Oh well, det är ju inte McDonalds. Och det är ju säkert jättegod mat.". Vi beställde en av tre burgare på menyn och satte oss för att vänta på att de skulle komma med vår beställning, som hämtas från en lucka av en servitör som delar ut den till gästerna. Stället var inte ens halvfullt, så det borde ju gå rätt snabbt, tänkte jag. Efter en stund insåg jag att det kommer ut två burgare i taget, med lååånga mellanrum mellan, och jag börjar undra vad sjutton de pysslar med i köket som tar sådan tid. Hamburgare råddar man ju ihop jättesnabbt om allt är förberett, och det borde det väl vara på snabbmatsrestaurang?

Efter 40 minuters väntan så kommer vår mat. Egentligen inget jag hade reagerat alls på om det var en restaurang, men jag jämför det här med snabbmatsställen typ Vigårda, där får man ju maten inom tio minuter och det är exakt samma koncept. Då ketchup stod uppställt på borden så frågade Andreas servitören om ketchup fanns  på burgarna eller om vi borde lägga på det innan vi gick. "Nej det är det inte... eller... jo jag tror det?" sa servitören. Andreas stirrade irriterat på honom då svaret från en serviceperson som inte vet då borde varit "Jag vet inte, men jag ska ta reda på det direkt!". Så småningom fick vi veta att hamburgarna inte innehöll ketchup varpå vi fick öppna vår påse, ta ut burgarna och hälla ketchup på dem innan vi gick iväg. Rätt så osmidigt och det hade varit schysst om den som delade ut take away berättar detta så man inte hinner traska iväg utan.

Jajja, det kanske är helt fantastiska burgare tänkte vi och tog med vår take away påse till parken intill. Och visst hamburgarna var goda. Inte fantastiska men goda. Köttet var lite vattnigt, brödet lite degigt (såg inte riktigt färdiggräddat ut), men det var god smak och bra stekt, med en god dressing. Pommesen som vi betalat extra för var däremot oätlig. Stenhårda bruna pinnar i en påse, i pytteliten mängd. Hade vi ätit på dem hade vi antagligen varit hos tandläkaren nu för att sätta nya kronor på varje tand.

Så summan av hype-burgaren från Phil´s burger blev: för dyrt, för långsamt, för vattnigt och oätliga pommes frittes. Min tolerans för barnsjukdomar är nådd. Deppig start för ett nyöppnat hamburgerställe.

Bild från blondinbellas blogg, hon verkar ha fått lite mindre brända pommes än vi?

onsdag 14 maj 2014

sköna skor.

I åratal har jag förfärats över mjukismodet som rådde när vi gick i högstadiet och gymnasiet. Man hade en jeans, linne med spetskant och luvtröja. Var det fest hade man jeans, babydoll-linne och kofta. Till detta hade man sneakers eller om det var sjukt festligt hade man ballerinaskor. Jag har sedan dess i princip sagt upp kontakten med myspysklädseln helt, även om jag bara ska vara hemma tar jag oftast på mig något som är någotsånär snyggt (men ändå bekvämt). Men, det står ju klart att jag är med i det vågspel som trenderna utgör när man plötsligt känner att man saknar de slimmade sneakers i svart mocka som jag hade kring nittonårsåldern. Plötsligt känns det sjukt drömmigt och najs att traska runt i en mjuk sko med stötdämpande sula.

Jag vill verkligen ha exakt likadana skor som jag hade då, de var smala, snygga och såg inte det minsta träningsskoaktiga ut. Visst det hade varit kul med en snygg träningssko också, typ nike free. Men har man som jag mest kjol till vardags så tror jag lätt man ser ut som ett förvuxet barn om man kör på med för mycket färger och mönster på pjucken. Så nu har jag beställt ett par snarlika de jag hade när jag var yngre, adidas nuline. Fräsiga nog att ha till kjol, sköna nog att studsa runt på jobbet med utan att knäcka fötter och knän. Hoppas jag i alla fall, vi får se hur de känns när de dyker upp!

fredag 9 maj 2014

spring i benen

Hihihi, jag har garvat för mig själv hela dagen för jag hade verkligen bästa kvällen igår. Jag och modevetenskapsgänget hade reunion. Vi skulle egentligen bara ta ett glas vin, som slutade med att vi tog en krogrunda på sunkhak och sedan hamnade på klubb på stureplan. Idag är jag ledig och det var så jäkla najs att bara "Skitsamma, nu röjer jag hela kvällen!". På den här bilden, från Annas insta, så ska vi göra en bild inspirerad av Marie Antoinette... detta var alltså i början av kvällen. Eh... japp!

Vi dansade massor och bara körde så jäkla hårt. Fattar däremot inte varför brats alltid dras till mig?! En obehaglig brat kom fram till mig och hälsade och sa att han var "Ansvarig för alla banker." "Ansvarig?" sa jag tveksamt. "Hur menar du då?" "Jag är ansvarig bara. Och detta är min vän.. han är ansvarig för alla människor på alla banker." Allt detta säger han med skryt i tonen och som att han förenklar det för att jag är smått dum i huvudet. "Okej..." svarar jag. "Jag jobbar så hårt", säger han, "jag jobbar 24:7. Det är riktigt tufft att vara smart, förstår du." "Ja jo jag vet, jag är smart själv" svarade jag. Sedan gick jag. Suck för dessa världsfrånvända sexistiska män.

Hur som helst, efter all dans skulle vi egentligen gå hem, men vi hamnade istället på ett till ställe. Där träffade vi Bill Skarsgård som var en megagullis!

Knatade in genom dörren vid halv fem imorse. Fåglarna kvittrade som galningar och det var vackert morgonljus ute. Älskar det! Och så mysigt att få lägga sig bredvid sin varma pojkvän och mysa efter en lång kväll ute.

onsdag 7 maj 2014

skämsmaten vi älskar

Hej kära bloggläsare! Om ni nu finns kvar efter mitt långa uppehåll! Tycker vi skiter i förklaringar till uppehållet och går vidare direkt.

Idag har jag ätit mitt livs andra schnitzel! Den första åt jag när jag var med mamma i tyskland på väg till Paris, som artonåring. Dagens schintzel (nästan tio år senare, skräcken i det) var typ från mamma scan eller något, men väldigt god för det. Jag åt den med citron, potatisgratäng, tomater och aioli. Min tallrik var så beige att jag var tvungen att mms:a Andreas en bild med texten "skämsmatlåta ahead". Jag tycker nämligen alltid det är lite pinsamt när man har med sig en flottig matlåda (urlöjligt egentligen, vem bryr sig?), typ en varmkorv med bröd utan en enda grönsak. Då känner jag att jag skulle vilja berätta för den jag sitter med om aaaall nyttig mat jag i vaaaanliga fall äter, men det känns ju så nördigt så det låter jag bli. Plus att det räcker nog med att jag intalar mig själv det.

 Schnitzel. Skämsig men god.

Mat jag inte skulle skämmas för att ha i matlådan. Lax med babyspenat, avokado, körsbärstomat, rostade pumpakärnor och edamamebönor. Schnitzeln var helt klart det godaste alternativet!