Sjukt velig, det är jag. Detta illustreras bäst på konsum där jag kan vanka av och an hur länge som helst och fundera på middagsmat och om det jag ska ha inte finns så får jag total kortslutning. Att välja pålägg är en hel procedur. Men inte idag. Jag var på konsum, så himla trött efter en heldag på jobbet. Jag plockade på mig pålägg, middag och en påse nötter till ikväll utan att fundera. Inte ens över nötterna som var ett helt onödigt köp. När jag går mot kassan känner jag hur min hjärna känns behagligt tom av att jag aldrig satte igång några tankegångar, jag bara gjorde. Så undrar jag för mig själv, är det så här det känns att vara kille? Alltså jag menar inte elakt, utan jag bara tror att det är ungefär så här en killes beslutsprocess ser ut.
Haha!
SvaraRadera