Varje år när våren kommer blir jag så längtig. Det borde man ju vara på vintern, att man längtar tills vintern tar slut, men på våren är det mer för mig. Jag längtar efter äventyr och vill liksom ändra hela mitt liv. När jag var yngre brukade våren alltid vara den mest hjärtskärande tiden för då såg man alla par som hånglade och höll hand (varför gör par bara sådant på våren?) och jag hade aldrig någon att hångla med i en park eller på bussen. Nu är jag äldre och har en pojkvän, men vi går oftast inte i parker och jag tror aldrig vi åker buss. Livet känns lite lättare än det gjorde då men längtan kommer ändå över mig ändå, som en gammal vana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar