slower slower until you känner dig jätterastlös, vilket man nog behöver känna ibland

Jag är tillbaka! Både på bloggen och i Sverige. Jag har ju befunnit mig på Fuerteventura i en vecka, sedan kom jag hem och jobbade samtidigt som jag dragit på mig en förkylning som mest gör mig orkeslös. Därför dröjde det lite innan det här inlägget kom. Jag har mest velat ligga hemma och titta på teve så fort jag kommit hem från jobbet. Ett sidospår kanske, men jag har sett dokumentären Shut up and Sing om Dixie Chicks (som är min nya besatthet, härlig road trip-musik och så coola bandmedlemmar), The Business of Being Born om hur sjukt det går till när barn föds i USA och Here and Now med Ellen DeGeneres. Kan rekommendera allt utom den sista som kändes lite daterad.

Såklart finns det massor av bilder från resan som ska komma upp här så småningom. Måste bara gå igenom alla först. Det var otroligt skönt att se solen, gå med bara ben och känna doften av hav och solkräm. Äta syrlig citronglass och titta på delfiner. Vi hade det väldigt bra, men jag längtade lite efter att komma hem på slutet. Man kan bara ta det lugnt en viss tid tycker jag. Särskilt när man har det så väl förordnat för sig som på en Kanarieö, där allt från handduksutdelningen och frukosten på hotellet, till aktiviteter är organiserat efter bästa komfort.

Mer bilder på vår ö-resa kommer alltså snart.