torsdag 10 april 2014

arg men även sorgsen

Idag var en fruktansvärd dag att komma hem på. Andreas håller på att göra snus i ugnen vilket får vår lägenhet att bada i en stank av koblaja. Jag är så arg så jag kokar men det är inte mycket jag kan göra när den där herrn får sina fixidéer, mer än att sitta och morra i min fåtölj.



En sak jag har funderat över de senaste dagarna är hur sorgligt det är med alla dessa unga kändisar som dör kors och tvärs hela tiden. Amy Winehouse, Philip Seymour Hoffman, Brittany Murphy och nu i förrgår dog stilikonen Peaches Geldof. Jag är så ledsen över att Peaches har dött. Det är något med det där som är så oerhört hemskt. Särskilt när jag klickade mig in på instagram och hennes senaste instavideo var med hennes lilla son som hon pratade babyspråk med så att han tjöt av skratt. Så hemskt att han aldrig får träffa henne mer. Hur förklarar man det för ett barn under ett år? Sedan klickade jag mig vidare in på youtube och såg en video där hon debatterar för attachment parenting, en metod som handlar om att man ska ta till sig sin bebis på ett instinktivt vis, inte stöta bort den exempelvis när den gråter, sova nära sin bebis och så vidare. Hon debatterar mot en rabiat brittisk överklasstant som undrar om hon "stickar sin egen yoghurt och odlar sina birkenstocks", med vilket hon i princip menar att Peaches är en galen hippie.

Allt det här gjorde mig ännu ledsnare för det fick mig att gilla Peaches ännu mer. Konstigt att man kan ta till sig en helt främmande människa på det där viset egentligen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar