time's tight

Ibland saknar jag de låtar som man samlade på sig på datorn på mp3:or, innan spotify kom. Tiden då man laddade ner, fick låtar skickade till sig från kompisar på msn. Vilken skatt! Och vilken tragedi varje gång datorn kraschade. Jag hade en liten uslig mp3spelare inte större än en tändare, som jag laddade med låtar som jag fullkomligen lyssnade sönder för att jag inte orkade byta ut dem särskilt ofta. Tiden har gått, jag skulle tippa att jag skaffade spotify ungefär 2009, på den tiden då man var tvungen att få en inbjudan av en haxxig vän. Då fanns ju inte alls lika många artister som det finns där idag, men det var ju ändå en guldgruva. Det är ju så svårt att minnas exakt vad de var man lyssnade på så där innan skiftet till spottis kom, så när man får en liten ledtråd är det bara att börja nysta, om man inte varit duktig och sparat mp3-skatten det vill säga.

Nyss så gick jag in på en blogg som hade som rubrik "Åt helvete med himlen", och jag bara "vänta nu, var inte det en låt som jag i princip lyssnade sönder?!". Och från den låten, spelad av Parken, kunde jag genom liknande-artister-funktionen på spottis leta mig fram till gamla favoriter som Almedals "A", "Kalla Mig" med Vapnet, "Eurosport music baby!" med LeSport och "Time´s Tight" med The Embassy. Så nu ligger alla dessa låtar i halvsäkert förvar i min stora spotifylista. Så många av de där låtarna är det ett enda stort pirr över, med minnen av känslan inför en kväll, minnen över att bara sitta i  sitt rum hemma vid sekretären i furu och chatta, minnen av att vara ömsom uttråkad, ömsom överfylld av allt som hände. Ja, och det är då man känner sig aningens gammal. Hallihallå plötsligt blev man 28, hur länge till räknas man som ungdom egentligen? Gör man det ens nu? Är det nu man ska börja se till baka på sin ungdom och inse att man inte är där längre? Hjälp!