Squat challenge oktober 2013

Mina ben bara skakar. Idag började den- squat challenge!

"Vi delar alltid upp squatsen i 25:or just för att det är skonsamt för knäna. Mellan dessa gör vi tio armhävningar antingen på tårna eller knäna. Sen avslutat vi varje challenge med planka som vi ökar successivt. Eftersom det är 50 squats i dag så kör vi 25 squats + 10 armhävningar + 25 squats + 10 armhävningar och avsluta med 30 sekunders planka – det är en bra dag 1. Just det 30 sekunders vila mellan varje 25+10, inte mer."
 Saxat ur Elaine Eksvärds blogg, inspiration för hela grejen!

Jag ökar plankan med 5-10 sekunder/ dag.

Varför squat challenge undrar ni nu i chips och soffkoman? Jo för att det är oktober, den månaden när man absolut inte vill gå ut för det är mörkt, kallt blött och vidrigt. Jag har redan dragit på mig en höstförkylning, börjat snacksa i mig kakor varje kväll och jag oroar mig att mitt rumpavtryck i soffan ska bli permanent. Just därför är det här precis vad man behöver, för detta kan jag göra framför Project Runway och det går dessutom snabbt.

Och nu när jag skrivit det här så måste jag göra det :)

Livet på den rosa flamingon

Min fina härliga vän Anna som jag lärde känna genom modevetenskapen är just nu nere vid den franska kusten och jobbar på ett urtjusigt guest house som heter Le Flamant Rouge. Om man vill försvinna i lite dagdrömmerier om fantastisk mat och äventyr i en härlig miljö så kan man läsa hennes nystartade blogg här.Yes!

P.A.P.

Det är rätt härligt nu när man får ta på sig varmt igen. Jag går all in som vanligt i början av en säsong och kör på med halsduk, kängor och handskar. Det är ju så snyggt med lager, mycket finare än sommarplagg tycker jag. Men så får jag heller aldrig uppleva att vara så där somrigt brungrillad som alla andra (bästa hälsningar/ Stundtals avis).

Ljung på balkongen ska det förstås vara. Nu har jag lärt mig att de ska ha ytterst lite vatten, förra året dog min ljung direkt. Andreas säger att jag är en panshis (pensionär på stockholmska) och dit får man väl räkna mitt balkongpillande då. Men han höll på att dö av garv idag när han ifrågasatte hur folk kan gå på rave mitt ute i skogen den här årstiden utan att frysa ihjäl och jag sa "De går väl på sånt där extacy-knark". 

Jag säger bara: P.A.P. Pensionär and proud! Ska trycka upp en pin med det, vi panshisar gillar ju pins.

Live fast die young bad girls do it well

Jag och Anna var på konsert här om dagen. Här är en selfie innan jag skulle dra iväg. Hade förresten en klassisk klädpanik. Man vet att jag har det när jag börjar klippa i kläder för jag tänker att de blir snyggare då. Den här gången rök två klänningar. Den ena var det bara att kasta, den andra blev en topp som jag har på bilden. På vägen in tills stan lyssnade jag på MIA "Live fast die young bad girls do it well". Ja man kan ju låtsas att man inte ska ta det lugnt och ta tåget hem tidigt för att jobba dagen därpå.

Det var Anna kompis Erica som hade spelning med sitt band. Ni finner nog ingen person med lika mycket power på scen som Erica. Hon springer runt i publiken, hoppar upp på bord och har världens röst. Väldigt duktig och publiken kan inte låta bli att dras med.

Anna diggade det! Sedan drack vi lite vin och sedan åkte jag hem. Mysig kväll!

Så föll ett långsamt regn genom trädgården. Och jag gick ut för att stilla en oövervinnerlig törst.

 Så otroligt sorgligt det här. Jag lyssnade på värvet i våras och jag visste nog inte så speciellt mycket om Kristian Gidlund  då. Men intervjun där han berättade om att ha cancer och att veta att man ska dö, inte om lång tid utan snart, stannade hos mig efteråt. Jag läste hans blogg och lyssnade på hans sommarprat och grät till talet till det barn han aldrig skulle hinna få. Lyssnade till oron för att hans familj skulle sluta leva sina liv och slukas av sorgen över att han mist sitt. Han letade sig in i mina tankar, jag började undra hur han mådde och fick isrysningar när inget blogginlägg hade kommit på ett tag. Jag försökte berätta om Kristian för Andreas, som inte förstod riktigt hur jag kunde engagera mig så mycket i någon jag aldrig träffat. Men det bara var så. Något i hans texter och ord om det där som vi alla redan vet, men vägrar att förstå, hittade fram till mig och så många andra. Att vi måste ta en funderare på vad vi verkligen vill och vad som betyder något i livet, för rätt vad det är tar det slut. Och vi vet inte när, vi vet inte hur. Bara att det gör det.

Och som han avslutade sitt sommarprat:

"Jobba inte för mycket, låt inte känslorna stanna i ert bröst, bråka aldrig om pengar, säg ja, säg nej. Min stora rädsla är att ni ska fastna i sorgen, att ni om 33 år ser min död som det värsta som hänt. En dag kommer jag gå. Jag vet inte när, jag kan redan känna fukten."
 

Ny tid, ny strid

Det märks att det är höst och nystart. Jag gör långa listor inne i huvudet på allt jag vill göra och kan inte låta bli att proppa bloggen full med dessa. 

- Jag vill gå på en retorikkurs. Har kommit på att jag tycker det är jätteintressant hur man påverkar och får andra att lyssna genom sättet man uttrycker sig. Inspirationen är coola retorikexperten Elaine Eksvärd.

- Jag vill börja äta nyttig mat. Mina matvanor svänger så otroligt mycket. Jag gör en bönsallad med grönsaker och kyckling, för att i nästa stund smälla i mig kyckling i jordnötsås med vitt ris. Och om jag sköter mig så måste jag ändå alltid smaska i mig saker på kvällen. Vilket leder mig in på nästa sak...

-Jag vill läsa Heja heja och börja göra squats och hemmaövningar. Fast mest av allt undrar jag varför det inte finns någon klass på gym som går ut på att dansa (fritt) till Beyonce-videor. Skulle inte den klassen vara fullbokad jämt? Jag vill hoppa runt till Single Ladies och Love on Top! Och nej jag tror inte att jag ens i närheten kan dansa som Beyonce, men man kan låtsas.

 -Jag vill skaffa en ny fantastisk stil. Gud vad jag tjatar om detta. Men det känns just nu som att jag skulle känna mig så tuff i den perfekta kokongformade svarta ullkappan.

- Jag vill att alla serier ska börja. Det finns ju inget att titta på i det här höstmörkret. Girls, Homeland, Mad Men jag behöver er!

fikapaus

Om man känner att man omöjligt kan fungera utan en Yohio-cupcake, då är Cupcake sthlm det rätta stället att gå till. Jag och Anna kontemplerade våra liv över en fika, hon som nybliven konstvetarstudent och jag som står med fötterna på väg in i arbetslivet igen. Jag kan inte låta bli att bli avis på Anna som ska till den franska kusten en hel månad i höst, men kanske kanske kan man åka ner över en helg och hälsa på henne. Det vore så kul!

monday monday

Min nya bokmärksblommiga tröja som jag älskar. Efter att ha varit student i tre år är det riktigt skönt att sakta men säkert få byta ut sin garderob. Ens stil hinner ju förändras en hel del. När jag började skolan hade jag alltid rosett i håret till exempel, idag skulle jag tyvärr känna mig som en femåring då.

Idag är det måndag och jag vet inte om jag har så mycket rafflande att blogga om. Dagen började med att jag klev upp tidigt för att duscha och förberedde mig på en dag hemma då vi skulle få balkongen besiktigad någon gång mellan åtta och fyra. När två timmar hade gått läste jag på informationspappret än en gång och insåg att det var på torsdag de skulle komma. Och jag och Andreas som hade ställt balkongmöblerna i vardagsrummet och travat trallen i köket för att de skulle komma åt att se ordentligt. Jaja, tur att man har snygga balkongmöbler i alla fall.

På jobbet byggde jag om strumpbyxväggen. Det är antagligen bara jag i hela världen som tycker att det är rätt trevligt att få rodda om massor av paket med strumpbyxor och sortera upp dem efter färg och denier. Monotont och tar tid men man är så nöjd när man är klar och allt hänger i ordning i spikraka rader. Som när Andreas flyttade in i sin förra lägenhet och jag "tvingade" honom att få organisera köksskåpen. Jag skyller alltid på att jag blivit skadad av min uppväxt där ingen någonsin visste var något låg eftersom det alltid var fullt att syskon, kompisar, djur och människor hemma hos oss. Då blev jag den som tog med exakt allt jag ägde inklusive gummistövlar och organiserade prylarna inne i mitt pyttelilla rum, för att vara säker på att ordningen var fastställd. Minipedant redan då.

När man är yngre vill man ha åldern när man är äldre vill man ha elden

I lördags begav jag mig snabbt som 17 hem från jobbet. Jag kom på att jag typ bara jobbat den senaste tiden och absolut måste gå på slutsålda popaganda som gick av stapeln samma kväll. Efter en del panikande så hittade jag en tjej som sålde sin biljett under ett foto som popaganda lagt upp på deras facebooksida. På en halvtimme var jag inne i stan och  hämtade ut min biljett. Tjohoo!!

På festivalen var redan mina två brorsor. Jag försökte ta ett gruppfoto på oss...

Det gick sådär.

Sedan gick vi och såg Håkis. Alla mina syskon och jag älskar Håkan Hellström ända sedan den tiden vi lyssnade på Känn ingen sorg-skivan i bilen på väg till fjällen. Och Leo har alltid varit självklar att sjunga "LILLEBROOOR, PAPAPAAA" till.

Så klart var det jättefint. Vi dansade och studsade massor och publiken kändes väldigt pepp och bra.

Eftersom Joel är två år äldre än mig och en är liten farbror så tog han en kaffe efteråt.

Ska skaffa mig ett sådant här träd snart hade jag tänkt mig.

 Sedan lämnade vi festivalområdet och gick och mötte upp Cannelle och hängde på ett sunkhak resten av kvällen. Och kvällen kändes lite som det sista som Håkan sjöng på konserten:

några funderingar

Här var det inte mycket liv i luckan! Jag kör på med en liten snabbspolning genom den tankeverksamhet som pågår i mitt huvud just nu:

-Jag har så ont. Så ont. En smärta som strålar ut från käken upp i huvudet, i örat och halva munnen. Jag har käkledsinflammation och har idag fått röntga huvudet och blivit ordinerad massor av starka smärtstillande. Doktorn vet visserligen inte med säkerhet att det är just det jag har, känns ibland som att de mest freestylar nere på vårdcentralen och tycker att det är oerhört bekvämt när google-doktorer som jag kommer med ett förslag på diagnos. Borde man inte få rabatt om man själv hjälper till att diagnostisera?

- Imorgon är en spännande dag för min framtid! Jag är lite pirrig och på spänn, om något bra händer så lär det dyka upp här framöver.

- Två uttryck som är så trendiga just nu och som jag stör mig så mycket på: "En bättre..." (fredag/helg/fika eller vad som helst) och "Gofika". Stör mig på "en bättre" för att det känns så lat att inte hitta på någon egen bildtext när man väl tagit en instagrambild eller skrivit ett blogginlägg. Man tycker att det man visat upp är bra och så kör man på den här utnötta raden. "Gofika" stör jag mig på för att det låter så fult och för att det som begrepp är helt onödigt. Allt fika är väl gott? Det är väl det som är poängen?

- Jag har börjat med byxor!  Det var kanske fem år sedan jag gav upp dem och började med kjol men nu känner jag att det är dags igen. Mest för att det finns så fina blusar och skjortor som jag känner att man ska ha byxor till. Får se hur jag trivs i det bara, för mig känns det lite som att gå runt naken. 

Gonna party like it´s yo birthday

Imorse klev jag upp kvart i sju och lagade till en riktig amerikansk frukost. Med två stekpannor igång kände jag mig direktkvalificerad till IHOP.

Sedan tände jag födelsedagsljusen.

För idag är det nämligen den här skruttens födelsedag! Här sitter han yrvaken och försöker förbereda sig så gott han kan inför min kaloribonanza.

Det sjuka var att allt smakade precis som i USA. Vi längtade tillbaka som 17. Tänk att kliva upp på morgonen, sätta sig på ett diner och bara titta på New Yorkare som tar take away på väg till jobbet. Finns knappast något bättre i hela världen. Gud-tänk-den-som-fick-bo-där-sakna-sakna-osv.

Av mig fick Andreas ett specialtillverkat kort med medlemskort till Stockholms filmfestival i November. Storsint som jag är erbjöd jag mig att följa med och titta på alla filmer med honom. Man måste ju ställa upp för varandra!

önsketänkande

 Det skulle vara härligt att göra en liten makeover på vardagsrummet. Nya kuddar, plädar, tavlor och byta ut vår svartbruna tevebänk mot en i vitt och teak. Den där tevebänken är ett dilemma för oss. Andreas köpte den när han bodde själv och har liksom skräddat den efter sina teknikprylar. Men den är som en nagel i ögat på mig varje gång jag kliver in i vardagsrummet. Det är ju otroligt vilka svåra problem man kan ha i livet.

Om jag fick önska mig vad jag ville, då skulle jag önska mig det här:

 Celotocaulis kudde från svenskt tenn.

Tevebänk IKEA Stockholm.

 Planscher Helmut Newton på fotografiska. 

Och den ombloggade pläden från ICA maxi!

Blind på stenåldern.

Igår kväll när vi ska gå och lägga oss får Andreas leta rätt på min mobil när jag har tagit av mig linserna.

Jag- Jag är så närsynt. Undra vad som hade hänt med mig på stenåldern.
Andreas- Död.
Jag- Död? Haha du tycker inte att du överdriver nu.
Andreas- Nej. Du hade varit en börda för gruppen.

En stund senare.

Andreas- Du kanske hade kunnat ta hand om barnen i och för sig.
Jag- Jag hade inte sett barnen. Det hade slutat med att jag tog hand om en stubbe eller något.
Andreas- Du har rätt. Vi hade ätit upp dig.

home

Det är mycket snack nu om att sommaren är slut och att hösten snart är här. För mig är det inte riktigt så, men vad som står klart är i alla fall att augusti betyder nystart. Jag gillar hösten så mycket just därför att den är inte lika hetsig som sommaren. På sommaren kan jag känna mig stressad att ha roligt precis jämt för att "snart är sommaren/det roliga slut" (ungefär).

Om man under sommaren hela tiden är på väg, så är hösten tiden då det är helt okej att ta det lugnt och landa. Samtidigt kommer så mycket inspiration ifrån det där skiftet mellan årstider. Jag vill just nu både totalt byta stil och inreda om hela mitt hem. Det kommer inlägg om båda grejerna eftersom jag nu blivit galen i pinterest och pinnar bilder på allt drömmigt man kan tänka sig.Vi börjar med inredningsinlägget.

 

 

Vad jag längtar efter står väl egentligen klart efter den här bildkavalkaden. Brunt trä, svart, grått och vitt med inslag av gröna växter och grönprintade textilier. Mässing och koppar tycker jag är så fint just mot brunt trä. Och det finns ingen brist på fina saker man vill proppa hemmet fullt med. Jag ska nog göra ett önskelistinlägg senare med alla mina habegär.

Källor till alla bilder finns under kategorin home på min pinterest.