Leos student

I fredags åkte nya finklänningen på. Det var nämligen ingen vanlig dag...

... För det var min lillebror Leos student. Så här såg han ut för kanske 14 år sedan (och så ser han fortfarande ut i mitt huvud).

Och så här såg han ut när han hade studsat fram till oss från klassfotot. Fast gladare, men då hade jag inte tid att fota.

Så sjukt fint med lillebrorsor som tar studenten. Det är ju något speciellt med en lillebror som alltid varit yngst och minst, och så slutar han skolan och ska ut på egna ben. Jag är så stolt!

Eftersom Leo gick i en miniskola så hade klassen inget flak. Men pappa överraskade med vrålåk dagen till ära.

Classy!

Det var förövrigt en sjukt varm dag. När de kom fram var de helt genomgrillade.

Festen hölls hos farmor. Här står vi på bryggan jag, alla syskon och pappsen med sitt vrålåks-hår.

Leo och hans polare spelade fotboll, badade och sedan var det dags för buffén.

Mat! Omnomnomnom.

Vi sjöng studentsången. Här är min fantastiska farmor som är 93, hon ser lite småsur ut, men hon är bara fokuserad på sången.

Mamma var så piffig i grönt.

Det var släkt och vänner och gamla dagisfröknar och lite av varje. Leo fick ett helt berg med presenter.

Leo kaxade runt som han gjort hela sitt liv. Andreas grubblar över sitt liv ser det ut som.

Hahaha Joel är så gullig på den här bilden! Hans två fotominer är "peace-tecknet" eller "nollställd och apatisk". Bredvid är hans barndomskompis Jocke och hans vän.

Vi var alla så stolta över Leo och dagen var superfin. Den glömmer jag inte i första taget!