OM-effing-G this place looks amaze!

Håll i hatten! Här kommer en hel hög med bilder från min New York resa. 

Första kvällen gick vi till Times Square, så klart!

Det är så mycket som händer och så mycket att titta på när man går på NYC´s gator. Tiden går så snabbt för man får nya intryck hela tiden. Såg bland annat:
- En man som fångade en duva i händerna, stoppade den i en låda och promenerade iväg.
- En kvinna i rullstol som drogs av en polare i elrullstol.
- Några snubbar som hängde ut genom rutan på en bil och skrek "Whats up baby girl?" till Helen. Varför vi nu kallar henne Baby girl.

Herregud att måla allt detta. Då kan man känna sig nöjd när man är klar. 

Bara gatukonsten är så himla kul att titta på.

Remember, whatever you believe imprisons you.

Det var kanske åtta plusgrader, rätt varmt om man jämför med Sveriges -15. Vi gick och gick, shoppade och åt. Hela tiden med den där filmkänslan i sig.

Brooklyn bridge.

Jag var där med mina syskon, pappa, Kicki och Kickis son Magnus.

Jag har kanske 7000 bilder där Joel ser asnördig ut och gör peacetecknet.

Hahahahaha!! Den här bilden!!

Central park, så himla ovant att se det så bart. Jag har vart här på våren, sommaren och hösten, men aldrig förr under vintern. Däremot blir det nog snart vår här, man såg snödroppar och knoppar i rabatterna.

 

Flat iron building.

Så himla fin resa. Jag har garvat så himla mycket, shoppat billiga skor och parfymer och hängt aningen för mycket på Victorias Secret. Nu är jag hemma i iskalla Sverige, men det blir nog snart en ny resa tillbaka om jag känner mig själv rätt.

I heart NY

Nu är jag hemma efter att ha varit i NYC ett par dagar med familjen. Staden är som jag minns den: stökig, ruff, knäpp och härlig. Jag har haft det hur fint som helst, garvat asmycket och ätit massor av onyttigt. Stort inlägg med bilder kommer senare idag. Bilden ovan är i alla fall från Times Square första kvällen.

Två möten

Så äntligen fick jag träffa Elinor! Det har ju hänt så mycket grejer i hennes liv så det känns som att  vi är medelålders nu. Hon ska sälja sin lägenhet och flytta till Nynäshamn till sin kille. Då tänker jag bara "Hallå, vi är ju 13 år och trickfilmar Blair witch project i skogen, du kan inte flytta till Nynäshamn bara så där!". Nej, men på riktigt kan jag få lite skräck och känna att tiden går för snabbt. Snart står man där med tre barn som har vinterkräksjukan, ungefär.

Jag och Elinor fikade på Vetekatten där jag också träffade Miriam, som skriver en blogg som jag har läst i en hel massa år. Den handlar om bakverk och om hennes fäbless för 40tal. Trots att det kanske blev ett lite stressat hej i fikakön så tycker jag att Miriam verkade lika trevlig som på sin blogg. Kul!

Miriam, vars fina blogg ni kan läsa här.

2013 och vad som helst kan hända

Jag bloggar från min alldeles egna iPhone!!

we fall in love by accident, a heavenly coincidence.

 Nu. Precis nu så blev jag smällmätt på vintern. Det är bara för att det känns som att den här våren kommer bli så himla fantastisk:

- Jag är hemma i Stockholm och kommer änt-lig-en få se körbärsträden blomma i kungsan.

 - Jag ska klippa tillbaka mitt page, eller ha jättelångt hår och min lugg ska äntligen ha växt ut.  Fotot är från en bra pagedag 2009.

- Min klass och jag har planerat så mycket kul. Vi ska gå på torsdagspuben på Universitet, ha maskerad, ha en utgång som fullkomligt spårar ur, etc.

 - När allt det här roliga händer vill jag att det ska vara grusiga gator, ljusa kvällar och att det ska dofta obeskrivligt gott i luften, helt av sig själv. Och jag ska ha jeansjacka och tunn klänning.

Kåken

Igår var jag ute och tog en drink med min klass för att fira att vi lämnat in mardrömstentan som vi hållit på med under hela jul och nyår. Vi var på ett ställe som heter Kåken, där jag aldrig varit förr. Kåken visade sig vara sjukt svårhittat: man gick in i en restaurang som hette Niklas, genom deras bar, förbi restaurangen, genom deras kök, genom toaletterna och sedan var man framme. Den lilla baren var väldigt mysig och såg så där mormorsaktig ut som jag gillar, med stor uteterass och riktiga bartenders. Där inne hängde även Gustaf Skarsgård och Fares Fares (bonus!). Fram för fler sådana här fina gömda ställen tycker jag!

drömbadrummet

I vår har Andreas och jag pratat om att göra om badrummet. Det vi har nu är i princip original från -66, alltså lite halvdeppigt och slitet. Att ha ett fint badrum är nästan höjden av lyx i mina ögon. Om man tittar i min inspirationsmapp så blir det snabbt klart att och om jag fick bestämma, skulle badrummet vara vitt och turcosgrönt.

Det här fantastiska badrummet som jag har för mig är renoverat utifrån sin ursprungliga 20-talsstil hittade jag på byggfabriken.

Bild: niotillfem

Så fint med svart/vitt till grönt och så muminillustrationer!

Badkarsdrömmen!

 (Tror de sista bilderna är från hemnet, men är inte helt hundra.)

Något sådant här lösning med färgerna tror jag det kan bli för oss som inte är miljardärer, en turcosgrön duschhörna.

kämpa!

Fredag, det är plusgrader, solen skiner för första gången på säkert två veckor, fåglarna kvittrar som att det är vår och jag sitter hemma i min bunker och skriver hemtenta. Jag försöker se det som en förlossning, ju mer jag kämpar dess närmare kommer jag till slutet och när det är slut kommer jag få något sjukt fint. Ledighet och ett glas champagne med klassen!

Första dagen år 2013

1/1 2013! Ett nytt år och en seg Linn.

Jag hade ett fint nyår, åt mat och spelade galenpanna, drack champagne och gömde mig i porten när fyrverkerierna brakade loss. Jag fick också lära mig att man skulle äta en vindruva för varje månad under det nya året och tänka sig den och önska hur man skulle vilja ha det. Jag har ingen aning om vad jag önskade mig förutom ett jobb, men det kom jag inte på att önska för ens jag ätit mig fram till November. Jag hoppas i alla fall att det här året blir så sjukt jäkla bra, och inget himla mellanår.

Idag har jag inlett hälsovåren 2013 med att sova till halv tolv, ligga bakis i soffan och äta en påse nachochips helt själv. Ikväll ser jag fram emot att se Året med kungafamiljen på teve klockan åtta, och bygga ännu lite mer ångest över att jag inte har jobbat ett dugg på hemtentan idag.

Hejdå 2012! Hej 2013!

Så här skrev jag förra nyåret: 

2012 ska/vill jag...

• Gå ut skolan och försöka hitta ett jobb. 

Jag gick ju ut skolan, men något riktigt jobb blev det aldrig. Var på vippen att skaffa ett, men började ju med modevetenskap istället!

• Flytta tillbaka till Kallhäll på riktigt och gråta massor över alla fina jag lämnar bakom mig i Göteborg. 

 Ja, det här gjorde jag absolut. Kommer ihåg när jag sa hejdå till Anna, som var den första att lämna Göteborg. Det var inte lätt. Och när jag tog farväl av Linn och Lisa vid spårvagnarna, vänder mig om, börjar gå och tårarna börjar trilla. Men mitt i allt detta var det väldigt skönt att komma hem och få ett enda hem, slippa långa tågresor och börja bygga ett liv i Stockholm där jag vill bo i framtiden.

• Försöka få klart lägenheten ihop med Andreas. Jag längtar så mycket efter att typ bara inreda balkongen!

Ja att få klart lägenheten är ju bara drömmar har jag insett. Men balkongen är inredd, köket är ommålat och vi har möbler! Under året som kommer ska badrummet göras om vilket kommer bli, som Danny sjunger: a-a-a-amazing!

• Försöka spara ihop pengar till att åka till Tokyo ett längre tag.

Någon resa till Tokyo blev det tyvärr inte. Faktum är att jag inte åkte någonstans det här fattiga året. Men jag känner mig sjukt nöjd med att börja 2013 i New York!

• Börja på yoga på riktigt. Fast det får bli när jag har ordentliga rötter i Kallhäll. 

Jag har inte börjar på yoga, men jag har införskaffat en yogamatta och gjort en hel del yoga under året.

• Känna efter vart jag egentligen vill ta vägen, med jobb, boende och livet. 

Jag kan nästan önska att jag inte hade behövt fundera så mycket över detta, för är det något jag har funderat över så är det vad jag ska göra. Så pass mycket att jag knappt orkar längre. 

 

 

Hejdå 2012! Hej 2013!

På något vis känns det som att jag inte har gjort så mycket i år, men det har jag ju. Jag fyllde 25, tog examen som butikskommunikatör, lämnade Göteborg, kom hem, började plugga här, började jobba på ett nytt ställe. Det som har saknats mest i mitt liv har definitivt varit att resa, det är otroligt viktigt för mig att få längta till något. Jag hoppas på mer resor under 2013.

 

Jag tror att det här året kommer bli väldigt spännande. Dels ska jag sluta plugga (igen) och försöka hitta en plats någonstans, något att jobba med. Jag och Andreas har pratat om att spara så vi kan flytta till Kungsholmen, leva lite mer hälsosamt och resa runt i Japan. Vi får väl se hur det går med allt det där. Hur som helst tror jag att jag kommer bli förvånad nästa nyår när jag tänker tillbaka på allt som hänt.

Borde skriva, får narkolepsi.

 

Jag sitter med hemtenta och filmanalys nu under de närmaste två veckorna, och det känns som att min hjärna är mos. Jag försöker titta i en bok och jag märker hur ögonen stängs av sig själva och jag faller ner i sömn. Pluggnarkolepsi måste det vara. Dessutom är det väääldigt mycket att skriva, men jag har ingen pli på mig själv, jag orkar inte och vill inte. Det är som att hjärnan har tagit semester. Hela dagen har gått och jag har kanske skrivit tio meningar.

Jag vill vara ledig. Nu, tack!

concrete jungle where dreams are made of

Nu är julen över och jag har spenderat dagen som sig bör- i horisontellt läge i soffan framför "Trolltyg i tomteskogen" och "Victorias secret fashion show". Kände att jag kunde identifiera mig mer med trollen än Victorias secret-änglarna just idag.
 
Det var en mysig jul som vanligt hos farmor, med mat, dans och tomte. I köket var stressen hög som hos en stridspilot under attack, i hallen satt barn som spelade på i-pads, ja kort sagt allt som hör en jul under 2000-talet till. Under julklappsutdelningen satt mina syskon och jag och väntade på vad vi skulle få för resa, för pappa och Kicki har nämligen bokat oss för "en hemlig grej" ett par dagar nu i mitten av Januari. Vi hade konfererat innan och kommit fram till att fjällen verkade rimligt. För att få veta vart resan bar så fick vi göra en På spåret-lek och gissa oss fram. Vi gissade först på fjällen, sedan höjdes stämningen när vi kom fram till Norge, och sedan när Island kom på tal så höjdes förväntningarna ytterligare. Men rätt svar var New York, och jag tror vi alla var rätt paffa när vi förstod det! Så otroligt kul att få åka till New York med familjen! Jag har ju pluggat där och varit där på semester efter, men det är verkligen en av mina bästa platser på jorden. Superkul!

Nu laddar jag för all shopping jag ska göra. Väskor, solglasögon, skor. VS, American Apparel, Marc by Marc Jacobs, Forever21... Hoppas jag får med pappa på detta bara!

Ernst Kirchsteiger gav mig magknip!

Ernst senap, som vi skulle tillverka ikväll Andreas och jag, fick man mixa och mixa i en evighet för att man inte skulle få munnen full med senapsfrön. Och efter att ha provsmakat fick både jag och Andreas ont i magen. Och så blev den väääldigt stark.

Lite så här blir det jämt med julpyssel, tycker jag. Men jag fick skratta massor i alla fall! Synd bara, för jag ville ge bort burken till pappa. Jag tänker att senapsfröna kanske måste stå till sig i vätskan för att bli mjuka, och att det kanske var de hårda kornen som gjorde att man fick ont i magen. Får vara testkanin imorgon också helt enkelt!

It´s beginning to look a lot like christmas

Det känns inte som att julafton är på måndag, tänkte jag i morse. Men så tänkte jag att om det ska bli någon julstämning får jag helt enkelt ta tag i det själv. Så jag strök julduken och julgardinerna, köpte julstjärnor och tände lite ljus. Och jag tror att det känns i alla fall lite mer som  jul nu. Ikväll ska Andreas och jag göra egen senap efter Ernst recept. Det kommer bli jättekul!

sjukling med körminnen

Jag kan tala om att igår var det mycket, mycket synd om mig. Jag jobbade hela dagen men kände mig helt matt hela tiden, sedan höll jag knappt på att orka ta mig hem. Ni  vet när man har ont precis överallt, känner sig helt stel och svag och bara vill vara liten och att mamma ska hämta en med cykeln och man får sitta på barnsitsen hela vägen hem. Väl hemma så klädde jag på mig pyjamas och la mig i soffan och somnade, vid sju på kvällen. Imorse ringde jag och kraxade "du hör nog att jag inte kommer idag" till jobbet.

Nu sitter jag och lyssnar på julmusik. Jag försöker sjunga med men det låter fruktansvärt. Tänker tillbaka på de sista veckorna i skolan innan jullovet när man var liten. Då gick jag i kören och vi hade alltid luciatåg för familjerna i jumpasalen. Det var alltid en viss spänning i det där, skulle någon svimma i år? Jag kan verkligen sakna kören, trots att jag var liten när jag gick där. Det var så bra upplägg, man gick dit och sjöng och fick lära sig ny musik och ibland sjöng vi i stämmor. Inga intagningsprover behövdes och alla som ville fick vara med. Här om dagen när jag saknade kören så tvingade jag Andreas att sjunga Visselgnisselknarrisula med mig.

"Tidigt varje morgon (tidigt varje morgon). När jag sover sött (när jag sover sött). Väcks jag av en fågel (väcks jag av en fågel). Så att jag ser rött (så att jag ser rött). DET ÄR VISSELGNISSELKNARRISULA, ALLTID VÄCKA PÅ MORGONKULA, LOA LOA LOA LOA LEJ TJOHEJ!"

önskelista

Trots att jag är vuxen tycker jag det är helt okej att skriva önskelistor och drömma lite om julklappar. Om man får önska sig vad man vill (och det får man ju) så önskar jag mig detta:

• Parfym, t.ex. Marc Jacobs Dot eller DKNY Women
• Ett grått fårskinn
• Olle Eksell plansch, finns många fina men jag gillar Kungsträdgården
• Halsband med miniatyrcykel från American Apparel
• Klänning Ohara från Maria Westerlind
• En lyxig plånbok (den jag har nu har hängt med sedan högstadiet, alltså cirka tio år!)
• Kudde från Svenskt Tenn, exempelvis gröna fåglar

travel home for christmas

Polyvore en lördagskväll. Livat vare här! Tur att jag inte håller på med det så ofta, det går alldeles för mycket tid alldeles för snabbt.

Veckorevyn 1943

Det bästa som finns i det döda centrumet där jag bor är ett litet bokantikvariat. De har för det mesta stängt känns det som, men idag kunde jag smita in och kika. Med mig fick jag två veckorevyn från 1943 för en tjuga.

Omslagen är helt fantastiska med urtjusigt klassiskt 40-talsmode. Jag funderar på att rama in dem så småningom.

I tidningen finns det mest långa kärleksnoveller. Man förstår snabbt att det här är en tid då en kvinna ska gifta sig och skaffa barn.

Fast det är rätt fint ändå att man i alla tider har drömt om kärlek och ungefär samma saker. Cowboyen är väl till exempel lite lik han i Twilight?

Tidens look- klarrött läppstift och noga lagt hår.

Att det rasar ett världskrig utanför landets gränser märks också på sina ställen. Man märker av en längtan efter glamour och lyx, men uppmanas i modereportagen att fundera på vad man verkligen behöver. Skönhetsannonserna vurmar för tvål, salva och lite puder på näsan.

 Tvål som innehåller svavel, tjära och lanolin låter ungefär som motsatsen till bra hudvård idag. Men det ska tydligen "försköna hyn".

I recepten utgår de från vad man kan laga trots att det är ransonering på saker som ägg, kött och smör. Tomaten verkar vara något nytt. Och så finns det ett avsnitt (som det ovan) om hur man kan ta tillvara på saker i hushållet. Skrumpen potatis tror jag att de flesta idag inte skulle fundera länga på om de skulle slänga eller behålla.

Det råder ingen tvekan om att det var andra tider och vardagsrasismen hade en plats även i Veckorevyn. Jag känner mig nöjd med att leva under 2000-talet och kunna välja de bitar som passar mig av gamla perioder. 

Filmstjärnesnygga Hermodskillar får det gärna finnas fler av på 2000-talet, tycker jag.

velig

Sjukt velig, det är jag. Detta illustreras bäst på konsum där jag kan vanka av och an hur länge som helst och fundera på middagsmat och om det jag ska ha inte finns så får jag total kortslutning. Att välja pålägg är en hel procedur. Men inte idag. Jag var på konsum, så himla trött efter en heldag på jobbet. Jag plockade på mig pålägg, middag och en påse nötter till ikväll utan att fundera. Inte ens över nötterna som var ett helt onödigt köp. När jag går mot kassan känner jag hur min hjärna känns behagligt tom av att jag aldrig satte igång några tankegångar, jag bara gjorde. Så undrar jag för mig själv, är det så här det känns att vara kille? Alltså jag menar inte elakt, utan jag bara tror att det är ungefär så här en killes beslutsprocess ser ut.

blowing fashion sky-high

60-talet är mitt bästa årtionde. Jag älskar allt, musiken, kläderna, frisyrerna och idéerna. Drömscenariot är att befinna sig i Greenwich village i New York under den här tiden, då skulle jag hänga med Bob Dylan och sitta på ölcafé med poeter hela dagarna. 

Gillar man 60-talet precis som jag så kan man titta på dessa fantastiska bilder Melvin Sokolsky tog för Harpers Bazaar 1963. Sokolsky satte en fotomodell i en plexiglasbubbla som han lät sväva över olika platser i Paris.

 Magiskt!